Den dörr i ett trapphus som en inbrottstjuv har svårast att ta sig igenom är sällan den som är mest låst. Ofta är det en dörr som vem som helst kan öppna med en lätt tryckning på handtaget, förutsatt att man står på insidan. Det låter bakvänt, men det är just så reglerna är tänkta. En utrymningsväg får inte kräva nyckel, kod eller tagg för att släppa ut någon, samtidigt som den gärna får vara stängd som ett kassaskåp åt andra hållet. Den konflikt mellan inbrottsskydd och brandsäkerhet som många styrelser tror att de måste välja sida i handlar till stor del om riktning.
Två riktningar på samma dörr
Grundregeln finns i Boverkets byggregler: dörrar i utrymningsvägar ska kunna öppnas enkelt och utan nyckel av den som behöver ta sig ut. Det säger ingenting om hur svår dörren får vara att öppna utifrån. En entrédörr kan alltså vara låst dygnet runt mot gatan, styras av taggar och kodlås och ändå uppfylla kraven fullt ut, så länge den som står i trapphuset med rök bakom sig kan trycka ner ett handtag och gå ut. Problemen uppstår nästan alltid när någon försöker lösa båda riktningarna med samma lås.
För dörrar där många människor kan behöva ut samtidigt finns europeiska standarder för själva beslagen. SS-EN 179 gäller nödutrymningsbeslag med vanligt trycke, avsedda för lokaler där de som vistas där känner till dörren. SS-EN 1125 gäller panikreglar, alltså den tvärgående stången som öppnar dörren oavsett var på den man trycker. I ett vanligt flerbostadshus räcker ofta ett vanligt trycke inifrån, men i en lokal med publik som inte hittar i huset är det en helt annan bedömning. Vilken nivå en viss dörr behöver beror på verksamheten bakom den, inte på dörrens utseende.
Den fria utgången har en baksida som inbrottstjuvar känner till väl. Om handtaget på insidan alltid öppnar, räcker det att nå det. Det kan ske genom en krossad glasruta bredvid trycket, genom ett brevinkast där en böjd tråd kan fiska ner handtaget, eller genom en springa vid dörrbladet. Lösningen är sällan att låsa insidan, utan att göra handtaget svårt att nå: laminerat glas, skydd bakom brevinkastet, en dörrkarm som inte ger plats för verktyg. Inget av det brukar stå med i offerten för ett nytt passersystem, så det får styrelsen be om själv.
Räkna med att strömmen går
Själva elektroniken för med sig ytterligare en fråga, och den brukar dyka upp först efter det första strömavbrottet: vad gör låset när strömmen försvinner? Ett elektriskt lås kan vara byggt för att låsa upp när strömmen försvinner, eller för att förbli låst. På svenska talar man om strömlöst öppet och strömlöst låst, i branschen ofta fail-safe och fail-secure. Det första låter tryggast ur brandsynpunkt, det andra ur inbrottssynpunkt, och båda kan vara fel val beroende på vad som sitter på insidan av dörren.
| Låslösning | Vid strömavbrott | Utgång inifrån | Svag punkt |
|---|---|---|---|
| Elslutbleck, strömlöst låst | Dörren förblir låst utifrån | Fungerar om trycket inifrån är mekaniskt | Fel om utgången bara sker via elektrisk knapp |
| Elslutbleck, strömlöst öppet | Dörren går att öppna från båda håll | Fungerar | Ett strömavbrott eller en avklippt kabel öppnar dörren för alla |
| Magnetlås | Släpper alltid | Kräver knapp eller sensor, eftersom det saknar mekanik | Bra för utrymning, svagt som inbrottsskydd på entrédörrar |
| Motorlås med mekanisk fri utgång | Kan förbli låst utifrån | Trycket inifrån drar alltid tillbaka regeln | Dyrare och mer känsligt för felaktig montering |
Tabellen visar varför samma dörr kan få två olika rekommendationer. En brandkonsult som tittar på en innerdörr i ett kontor kan föredra ett magnetlås, just för att det aldrig håller kvar någon när det blir strömlöst. En låssmed som tittar på entrén till samma hus kan avråda från exakt samma lås, eftersom en strömlös ytterdörr i praktiken är en olåst ytterdörr. Ingen av dem har fel; de står vid olika dörrar.
Tabellen är dessutom en förenkling. Det finns lås som kan ställas om mellan strömlöst öppet och strömlöst låst, och vilken inställning som faktiskt gäller i en befintlig dörr går inte alltid att avgöra genom att titta på den. Ibland krävs produktbladet, ibland den som monterade låset.
Den kombination som brukar lösa konflikten är ett strömlöst låst lås utifrån och en helt mekanisk väg ut inifrån. Då spelar det ingen roll om strömmen går, om kortläsaren slutar fungera eller om någon har klippt en kabel i källaren. Den som är inne kommer ut, den som är ute kommer inte in. Det som gör den lösningen svår är inte tekniken utan att den kräver att någon har tänkt på dörren som två dörrar redan innan låset beställdes.
Stängd, men inte låst
Den mekaniska vägen ut är inte den enda lösningen i alla hus. I större byggnader med automatiskt brandlarm kopplas ofta dörrar i utrymningsvägar till larmet, så att de låses upp eller öppnas när larmet går. Det är en bra funktion där den behövs, men den skapar också ett beroende mellan två system som sällan underhålls av samma person. Brandlarmet har en serviceavtalspart, passersystemet en annan, och dörrautomatiken ibland en tredje. När något ändras i ett av systemen är det inte självklart att någon kontrollerar att kopplingen fortfarande fungerar.
I de flesta bostadsrättsföreningar finns ingen central brandlarmsanläggning alls, bara brandvarnare i lägenheterna som inte är kopplade till något. Där är frågan om larmstyrd upplåsning ganska teoretisk, och den mekaniska fria utgången blir ännu viktigare. Ansvaret ligger ändå kvar hos fastighetsägaren, som enligt lagen om skydd mot olyckor ska ha ett skäligt brandskydd. Ordet skäligt gör att kraven skiftar med huset, och om varje låsbyte ska föras in i det systematiska brandskyddsarbetet blir i en liten förening snarare en fråga om omdöme än om ett tydligt krav. Att någon i styrelsen vet vilka dörrar som räknas som utrymningsväg är däremot svårt att se något undantag från.
Den kunskapen är också vad ett installationsarbete brukar utgå från. Sakerhetsgruppen.com, som arbetar med passersystem och elektroniska lås, går liksom andra installatörer igenom vilka dörrar som är utrymningsvägar, vilka som är brandcellsgränser och vilka som bara skiljer två utrymmen åt. En brandcellsdörr ska vara stängd och gå i lås av sig själv, men den får för den skull inte vara låst mot utrymningsriktningen. Det är kanske den skillnaden, mellan stängd och låst, som oftast går förlorad när en dörr byggs om i efterhand.
Om låset har hamnat rätt går att pröva utan verktyg. Ställ dig på insidan av varje dörr som leder ut ur huset och försök ta dig ut utan tagg, kod eller nyckel, med en hand och utan att leta efter någon knapp. Upprepa sedan försöket med huvudsäkringen för passersystemet frånslagen, helst med installatören på plats. Dörren ska gå upp inifrån och förbli stängd utifrån båda gångerna.
Testet har sina gränser. Det säger ingenting om huruvida en larmstyrd dörr faktiskt släpper när brandlarmet löser ut, eftersom det bara kan prövas tillsammans med den som har hand om larmet. Det fångar inte heller ett brevinkast där handtaget går att fiska ner eller en glasruta som går att slå sönder. Den delen får man fortfarande titta efter från gatusidan, med samma blick som någon som inte har en tagg.



Leave a Reply